Ljudet och dess fenomen
Vad händer när jag höjer volymen?
Ljud skapas genom att luftmolekylerna sätts i svängning när något vibrerar. Luftmolekylerna knuffar varandra, vilket gör att de koncentreras (förtätning) och sprids ut (förtunning). Luftmolekylen rör sig inte långt utan det är förtätningarna och förtunningarna som förflyttar sig och bildar vågrörelserna. Förtunningarna och förtätningarna breder ut sig i alla riktningar från ljudkällan.
Avståndet mellan två vågor (förtätning till förtätning) definieras som våglängd (λ). Ljudets frekvens (f) beräknas som ljudhastigheten (c) delat med våglängden (ekvation 1), c är i luft 340 m/s. Om Våglängden är 10 m blir frekvensen 34 Hz. Människan kan höra ljud från 20 till 20 000 Hz. Frekvensen avgör tonhöjden i ett ljud.
När du höjer volymen när du lyssnar på musik ökar ljudstyrkan och ljudvågorna blir högre. Höjden på ljudvågorna kallas amplitud (ljudtryck). Ljudtrycket [ (Pa)] varierar mycket och därför redovisas ljudnivåer (Lp) i dB, beräkningen görs enligt ekvation 2. Decibel är en logaritmisk skala som gör att det blir enklare att förstå.
En viskning kontra ett flygplan
För att illustrera tryckskillnaden vid olika decibel och förklara varför man använder decibelskala istället för Pa, används olika föremål och deras tryck på en fotbollsplan.
- 10 dB är en viskning och motsvarar trycket från ett ägg.
- 50 dB är ljudnivån i ett kontor och motsvarar trycket från en katt.
- 90 dB är ljudnivån från en hårfön och motsvarar trycket från en GOLD 12 RX.
- 130 dB är ljudnivån från ett flygplan och motsvarar trycket från ett flygplan.
Trycket från de olika föremålen på fotbollsplanen visar att skillnaden är stor för de olika ljudnivåerna. Det skulle vara svårt att förstå skalan om man inte använde decibel.
